Att gå från en arbetsplats där jag jobbat i 24 år till något som jag i stort sätt inte visste något om har inte helt varit en dans på rosor. Att gå från att ha fasta arbetsuppgifter och ett årsjhul som satt i ryggraden – till att jobba i projekt där varje vecka och ibland dagar inneburit helt nya saker och krävt nya kunskaper. När jag nu ser på selfien jag tog första arbetsdagen i februari ser jag osäkerheten i mina ögon. Men också en spänd förväntan inför detta nya kapitel i mitt liv. Ett liv som till stor del skulle innebära att jobba med AI.
Onsdag 1 februari 2023 klev jag in på kontoret i Kista. RISE. Enheten Livslångt Lärande. Där träffade jag mina stockholmskollegor och de flesta av oss som jobbar i ”skolgänget”. Jag hade 4 dagar tidigare lämnat mitt tidigare jobb och såhär i efterhand borde jag nog tagit en eller två veckor ledigt. Men redan från dag 1 så insåg jag att jag hamnat rätt. Mina kollegor hade fixat allt och gjorde så att jag kände mig ”hemma” direkt. Dator, telefon och allt sånt var redan fixat. Nu var det bara att köra. Men köra vadå? Hmmmm….
Statistik
Tyvärr inser jag att jag har alldeles för dålig statistik på vad jag gjort under detta år. Kalendern tappade jag taget om efter ca 5 veckor 🙂 och den är tyvärr inte fullständig. Men det jag lyckats få ut är följande – och det här är mina tankar om hur jag ska bättra mig själv.
467 möten – och dess tid
En stor skillnad nu mot förr är alla möten. Inte konstigt när vi jobbar i en hybridorganisation där endast 20% av min enhet finns på plats i Stockholm. Men här finns också en hel del att optimera. Jag trodde att jag var duktig på att ha måndagar som min mötesdag och resten av veckan rätt lugn, men statistiken visar något annat. Visst att måndagar är min stora mötesdag, men det är helt jämnsmetat övriga dagar. Här kommer jag från och med nu försöka ha mötesfria dagar. Jag har svårt för att kontextväxla för mycket och med de arbetsuppgifter jag har, behöver jag fler hela dagar där jag kan producera.
104 leverenser – kontra möten
Eftersom vi jobbar i projekt så är det svårt att försöka få till en jämn arbetsbelastning, då man inte riktigt vet hur året ser ut. Dock ser jag att när jag haft det som tuffast gällande leverenser, så har jag i stort sätt lika många möten. Här måste jag också vara mycket mer proaktiv i kalendern och se till att minska möten under dessa tider.
Leverens för mig är när jag ska leverera något ut mot våra partners, kunder och liknande. Det innebär också att en massa tid för produktion och liknande måste prioriteras och då måste något annat ge med. Jag har varit alldeles för glad i att säga ja helt enkelt.
34 projekt
Jag är ju projektledaren som inte driver några egna projekt 😉 men jag har fått medverka i ett gäng roliga projekt under året. Allt från små projekt där jag haft mindre roller till lite större. Just möjligheten att få jobba med en massa smarta och braiga människor har varit fantastiskt och har – samtiden till trots – gett mig en stor gnutta hopp om mänskligheten. Allt från våra skolpartnerskap till företag och organisationer. Så många människor som vill så mycket. Tack!
40 föreläsningar / workshops av 91 förfrågningar
En stor del av mitt arbete den här tiden har kretsat kring utbildning, labbande, workshoppande, masterclassande och föreläsande kring generativ AI. När jag kom in i februari så började ju generativ AI bli glödhett och jag hade sedan tidigare labbat en hel del kring detta. Av 91 förfrågningar så fanns det möjlighet till att göra 40 av dem. Nästa år kommer det bli betydligt färre, då jag kommer att jobba mer i större projekt. Men det har varit riktigt kul och mängden människor som jag har fått träffa via dessa är jag riktigt tacksam för. Mindre tacksam för 2 förkylningar och 1 covid, men det är smällar man får ta. 🙂
Eftersom jag inte heller kunde medverka på alla ställen, så skapade jag och kollegorna en filmad föreläsning som en överflygning kring generativ AI för skolan. Det blev senare också en liknande version riktad mot vård och omsorg.
2 masterclasses och en kommande utbildning inom AI för skolan
Efter våra workshops och föreläsningar inom generativ AI för skolan, så fanns det alltid önskemål om hur vi kunde stärka skolornas ”super users”, det vill säga de som redan hade kommit en bit. Så vi skapade en masterclass. Denna höll vi i Stockholm och i Göteborg och var en av många höjdpunkter under året med fantastiska deltagare. Precis innan julledigheten så började vi också skissa på en utbildning kring generativ AI för skolan. Men mer om det får ni höra under 2024.
10 avsnitt som medverkande i våra poddar
Jag har ju fått äran av att få vara deltagare i Livslångt, en av våra två poddar. Men nu fick jag möjligheten att också vara co-pilot i bägge dessa, där jag återigen fick möjlighet att träffa allt från gamla idoler i Livslångt, till nya i Spelfokus.
4 prototyper
Eftersom labbande är en del av mitt DNA blev det par prototyper detta år. Först ut var Diane, en assistent som tar mötesanteckningar och liknande. Diane blev även senare en iOS-app också.
Därefter kom ARAIA, en podcast-motor, som automatiskt skapar en podcast baserat på dina intressen.
Den tredje prototypen är EDU-assist, en rektors- eller lärarassistent och den sista prototypen är Ragnar, en lokal transkriberingstjänst som körs på din dator.
Dessa prototyper är helt öppna att använda och kod finns att ladda ned på GitHub.
Det som varit riktigt roligt med dessa prototyper är att de har uppstått ur riktiga problem som jag och mina kollegor knådat fram. Samarbete ftw!
Learning Lab, FutureReady och en massa annat…
Givetvis går det inte att få med allt som hänt under året, men jag har även medverkat på två Learning Lab by RISE och är även med i den stora skolledarutbildningen FutureReady by RISE som vi har samt 2 vinnovaprojekt som drar igång ordentligt nu.
Även om jag säkerligen glömt en hel del så får vi ju inte heller glömma vårt Learning Forum som vi på Livslångt Lärande anordnar årligen.
Så hur gick det då?
Det är tufft att vara ny på jobbet. Riktigt tufft. Men samtidigt så lärorikt. Och roligt. Fram till semestern i juli var det lite chocktillstånd och extremt mycket imposter syndrome. När man ständigt är omgiven av sjukt smarta människor och själv knappt vet hur kaffemaskinen fungerar är det lätt att undra varför just lilla jag är där? När ska de upptäcka att jag bara är fejk?
Men… det lägger sig efter ett tag och det där tidrapporteringssystemet känns inte så farligt längre. Och när du också är omringad av de finaste, mest omtänksamma, roliga och goa kollegor du kan tänka dig, så känns inget ouppnåeligt.
Jag vet att jag har en hel del att ta tag i, som att hitta en bättre balans i mitt arbete samt en hel del andra saker. Men jag inser ju också att det är en del av att vara ny på jobbet. Jag håller även på att labba med en ny prototyp som ska hjälpa mig att analysera min kalender. Så ordet för 2024 är balans.
Med det sagt, så ska det bli så galet kul att se vad det nya året för med sig för skoj! För är det en sak som man inte har hos oss, så är det tråkigt. 🙂
