Du är lärare. Om två minuter börjar din lektion i svenska. Eleverna kommer glada in från rasten där det spelats fotboll, pratats om de senaste serierna på Netflix och om vad de gjort i helgen. Du har ett par minuter på dig att lugna ned eleverna och få dem i rätt sinnelag för undervisning. 40 minuter av garanterad undervisningstid. Ett par minuter in i lektionen är allt fokus riktat mot dig. Du har förberett 5-6 minuters introduktion av ett nytt avsnitt. Arbetsmaterialet och ett lätt test för att se att eleverna har fått med sig av det som var syftet med lektionen har du lagt i klassens lärplattform.
Introduktionen gick perfekt och nu ber du eleverna att hämta sitt material som de ska jobba med. 25 minuter där eleverna får öva på det vi gått igenom, för att avsluta med 5 minuters sammanfattning.
– Jag kan inte logga in på plattformen, säger den första. Två till stämmer in i samma kör.
– Min mejl funkar inte, säger en fjärde.
– Jag har inget wi-fi, jag har inget wiiii-fiiii, utbrister den femte.
Hur lång tid tror ni det tar för läraren att lösa dessa problem? Hur många av de 25 minuterna kommer att användas till det de ska? Var tror ni fokus hos eleverna befinner sig nu? Hur många gånger i veckan tror du att detta händer för en och samma lärare? Hur tror ni läraren löser detta för att kunna fortsätta lektionen? Tror ni läraren kommer att lägga upp lektionen på samma sätt nästa gång?
Med ”Dålig IT” i detta inlägg, menar jag den IT som inte är verksamhetsanpassad. För andra kan den här typen av problem vara helt irrelevant.
IT i klassrummet (en del av skolans digitalisering – i mitt fall grundskolan) kan inte spela enligt samma regelbok som IT på kontoret eller i arbetsrummet. För mig som tjänstegubbe är det inga större problem om mitt konto låsts. Jag ringer supporten och går och tar en kopp kaffe. I mitt fall kan jag även använda andra verktyg (mobil, platta) och jag har även tillgång till tre olika internetuppkopplingar. Om min ordbehandlare hänger sig är det nog inget större problem. Jag skriver sällan längre dokument och i värsta fall får jag skriva om. Men om jag är elev, svettar mig blodig för att få ur mig en halv A4 och har en deadline vid exempelvis nationella prov, så får det inte ske. Kan jag dessutom inte logga in på det digitala provsystem som vi använder, då åker grejerna i marken.
IT i klassrummet (en del av skolans digitalisering) måste fungera till 99,99%. Minst. Innan det sker kommer vi på riktigt aldrig att få en likvärdig (om det överhuvud taget går ändå) digitalisering i skolan. Alla förändringar, som exempelvis nya verktyg eller arbetssätt måste alltid smaka mer än det kostar. Om det inte gör det, kommer de flesta att välja bort det för det som faktiskt fungerar. Och då hamnar vi i någon form av checkbox-it-användning. Man gör det absolut minsta som exempelvis en skolledning eller huvudman kräver. De som brinner lite mer för användningen av digitala verktyg skaffar egna tjänster till klassen. Den typ av tjänster och verktyg som de vet håller de där 99,99%, som exempelvis en wordpressblogg istället för kommunens lärplattform, så att föräldrar slipper logga in med BankID för att veta om det är simning på idrotten imorgon.
Vi måste i många fall tillbaka och titta på vår ”digitala hygien”, infrastruktur och resurser. Vad fungerar i ett klassrum, med barn från (i mitt fall) 6-15 år. Det handlar inte om att välja bort IT, utan att välja smart, verksamhetsanpassad IT. Det handlar sällan om att lärare, pedagoger och annan skolpersonal är ovilliga att lära sig. Det handlar om att dessa ska ha de verktyg de behöver, som stärker dem i sitt arbete att ge eleverna en bra utbildning.
Här kommer tre förslag som skulle hjälpa en bra bit på vägen mot ett större användande och användbart IT. Enligt mig.
1. Lösenordshantering – keep it simple
Ingen elev i grundskolan ska någonsin behöva byta lösenord efter ett X antal dagar. Det ska gälla för evigt. Lösenord byts endast om en elev tror att någon annan har fått reda på det. Eleverna ska helst inte heller ha möjlghet att själva kunna byta lösenord.
Av egen erfarenhet har vi kört så här i ett antal system och det blir extremt få lösenordsbyten. Det innebär också att systemen fungerar och att lärare kan ha listor med kontouppgifter.
Lösenord är en enormt stor problemkälla, då ett byte också genererar att eleven måste ändra lösenordet i diverse appar och tjänster. Och nej, en sexåring ska inte behöva ha ett lösenord som innehåller minst 8 tecken varav en stor och liten bokstav, siffra och specialtecken.
Single sign-on
Se till att eleverna (och personalen) behöver använda så få kontouppgifter som möjligt. Implementera Skolfederation eller liknande.
Men säkerheten då?
IT i klassrummet ska användas till pedagogiskt arbete. Om man är orolig för säkerheten, så har eleverna tillgång till för känsliga uppgifter. Eleverna i grundskolan behöver inte ha tillgång till sina omdömen, betyg, nationella prov-resultat, extra anpassningar och individuella utvecklingsplaner.
2. Internet – se till att ha minst två
Snåla inte gällande accesspunkter i klassrummen. Räkna på minst 60 uppkopplade enheter per klassrum, beroende på om ni tillåter att privata enheter får koppla upp sig. 30 elever som ska strömma film eller ljud kan tära en smula på resurserna.
Snåla heller inte på ett backup-internet. Med digitaliserade nationella prov kommer nätet att gå ned någonstans på provdagen. Och någonstans kan vara hos dig. Se till att det exempelvis finns ett gäng bärbara routrar med mobilt bredband för nödfall.
Försök dessutom att hålla internetaccessen så enkel och tillgänglig som möjligt. Ju fler certifikat och filter av olika former som finns desto större chans att det strular till sig.
3. För avancerade och dåligt designade system och tjänster – more is not more
Det här hör egentligen inte helt hemma i ”infrastruktur och resurser”, men är det tredje stora hindret som jag ser det. Alldeles för avancerade och krångliga system och tjänster. Visst kan vi alla bli lockade av allt som just den där produkten kan göra? Men behöver vi det? I skolan – och framför allt i klassrummen – är vi ibland tvingade att använda mjukvara och tjänster som har alla funktioner, men dålig funktionalitet. Kvantitet över kvalitet. Dålig design och användarvänlighet. Det inte är hållbart att skicka personal på 3-dagarskurser i en av alla programvaror som ska användas. Vi slösar alldeles på tok för mycket tid på att lära oss ett program, till skillnad från hur vi bäst ska använda det för elevens utveckling. Om vi behöver en ordbehandlare, så är det för att eleven ska träna sig i att skriva, inte för att lära sig Word. Och då kan en avskalad enkel ordbehandlare vara mycket mer effektiv än just Word, då eleven snabbare kommer igång med just skrivandet.
Jag skrev lite mer om detta i inlägget ”5-minutersregeln | Att välja användbar teknik och tjänster i skolan” om du vill läsa mer.
Det här leder också fram till att de som inte upplever att det smakar mer än det kostar avstår – och att de som brinner lite mer går sina egna vägar. Och så står vi där och betalar för något som få använder eller ser någon nytta i. Och de digitala klyftorna fortsätter att vidgas.
Här skulle jag se att huvudman står för de juridiska systemen, det vill säga det digitala kassaskåpet som innehåller exempelvis elevdokumentation och den typen av personuppgifter. Sedan skulle jag önska att skolorna själva helt valde de pedagogiska verktygen och driftade de själva. Låt de som vill köra GAFE, O365 eller vad de väljer. Huvudman bistår med juridisk expertishjälp att skriva personuppgiftsbiträdesavtal och GDPR-säkra de tjänsterna som skolorna vill använda. En blandning av centraliserad och decentraliserad IT.
Honorable mentions
Det här är givetvis en del av fler problemområden gällande ”infrastruktur och resurser”. Vi skulle även kunna diskutera; kontohantering där ny personal och elever får vänta i veckor på ett konto, digitala enheter som inte är anpassade för verksamheten med dålig hållbarhet, batteritid och skärmar, avsaknad av välfungerande AV-utrustning, skrivare (behöver ingen förklaring) och annat.
Vad tror du skulle förbättra förutsättningarna för att IT ska kunna ha en positiv effekt i klassrummet?