3 saker AI och robotisering redan borde tagit över i skolans administration

Micke Kring
Micke Kring 1.8k visningar
7 minuters läsning

Inom området skolans digitalisering och avdelningarna ”administration” samt ”pedagogisk administration” finns det en hel del saker som redan nu borde ha automatiserats, med eller utan AI. 
Här kommer helt enkelt några exempel på vad jag tycker att vi egentligen inte borde syssla med längre, som jag tror att lite smarta algoritmer skulle kunna göra mycket bättre, för att frigöra tid till annat.

1. Schemaläggning

Schemaläggning är ett område som jag inte förstår hur det inte redan kan vara automatiserat. I starten av schemaarbetet så stoppar vi ändå in en massa data; antal platser i rum, vilka lokaler som får användas till vad, vilka lärare som har nedsättning i tjänst och vilken dag som de inte kan schemaläggas och mycket mycket mycket mer.
Här är det bara att fylla på; minst antal rastminuter – beroende på om det är ett teoretisk ämne eller exempelvis idrott (för att hinna duscha), föredragen längd på lektioner, längd på skoldagen, prioritering av att vissa klasser ska ha vissa klassrum, blandning av teoretiska och praktiska ämnen under dagen och annat.

Med all den datan borde det gå att träna en AI på att plocka fram det bästa schemat möjligt, utifrån varje skolas förutsättningar. Får man ett tillräckligt stort underlag på vad som är ett ”bra schema” borde den analysen göra AI:n än bättre. Det borde ju även rimligtvis finnas forskning på hur en skoldag ska läggas upp för att nå bäst effekt för elevernas lärande – helt enkelt vad som är ett ”bra schema”.

Ofta är det rektor eller biträdande rektor som lägger schema. Det är inte enkelt och det tar en massa veckor i anspråk, ofta i tider när rektor skulle behöva fokusera på ett nytt läsår istället. Dessutom är ingen någonsin nöjd med sitt schema, så en bonuseffekt är ju att vi kan skylla på algoritmen. 😉

Sidequest | IoT – uppkopplade lokaler och schema

En annan del av schemaläggningen skulle ju kunna vara att om vi hade sensorer och liknande i varje lokal, så skulle schemat automatiskt kunna föreslå och göra tillfälliga schemaändringar vid extremväder som värmebölja – exempelvis inför ett nationellt prov – då temperaturer i vissa klassrum kan bli alldeles för höga. Eller frigöra lokaler där det faktiskt inte vistas någon.
De data som varje rum samlar in skulle kunna analyseras för att kunna ta fram prognoser. Jag håller på att labba med en prototyp kring detta, som ni kan läsa om här.

Jag har efter rätt lite [!] googlande inte hittat vare sig företag som erbjuder automatisk schemaläggning eller forskning på vad ett bra schema är. Tipsa gärna.

2. Analysarbete

I de flesta skolplattformar idag samlar vi enorma mängder data om eleverna och deras resultat. Det kan vara exempelvis ämnesomdömen i årskurs 1-5, nationella prov i åk 3, 6 och 9, UIM i åk 2, 5 och 8, betyg i årskurs 6-9, brukarundersökningar, screeningar, extra anpassningar, frånvaro och säkert lite fler saker. Plockar vi dessutom in externa saker som SALSA och information kring personal, som frånvaro – det vill säga om elever haft mycket vikarier, behöriga lärare, antal elever per lärare och annat, borde vi ha ett mer än gott underlag för analys. 

Vi borde kunna följa eleverna i realtid från årskurs 0 och framåt. Här borde AI gå loss på all den data som redan finns, för att hitta gemensamma nämnare gällande varningstecken, men givetvis också postitiva trender. Allt för att kunna stötta där det behövs och förstärka det som är bra.
Genom att göra detta analogt i miniformat, har jag identifierat en hel del spännande saker på vår skola.

Vilka data använder ni på er skola när ni gör era analyser – och hur ofta? Årets betyg på slutdagarna i juni? I stället för att lägga en massa tid på att göra knappa sammanställningar, så borde analyser och trendrapporter finnas till hands under hela läsåret, så vi kan lägga tiden på att faktiskt diskutera dessa och komma fram till lösningar.

Det här skulle kunna bli ett fantastiskt verktyg för skolledning och lärare för att exempelvis  veta hur vi fördelar skolans resurser och var vi behöver sätta in stödåtgärder (både för elever och personal) – och kommer behöva sätta in stödåtgärder, innan det är för sent.
Det skulle också kunna blir ett fantastiskt otrevligt verktyg, men det kan vi ta en annan gång.

Alternativet är att vi helt slutar att samla data. Om vi inte använder data, ska vi inte heller samla data.

3. Chattbotar

Enkla administrativa chattbotar skulle kunna avlasta en del av de frågor som kommer in till expeditionen på skolorna. Exempelvis genom att dela ut olika former av blanketter, som ledighetsansökningar, kontaktuppgifter och annat. Det fina är att botarna kan tränas i att förstå avsikten hos någon som inte vet att de ska söka efter ”ledighetsansökningsblankett” på skolans hemsida, som söker efter ”ledig” eller ”semester”. En bot kan förstå vad som avses.
Ju fler som använder botarna, desto bättre kan dessa tränas.

Givetvis pluggas dessa botar in mot alla kanaler som skolan har, antingen via sök eller API:er.
På Årstaskolan har vi haft en bot på skolans facebooksida i ett par år. Tyvärr har jag inte haft så mycket tid att lägga på den, men den finns där att testa för er. I filmen nedan ser ni en liten konversation som jag har med den.

Vad mer borde vara automatiserat redan nu?

Kommentera gärna i valfritt forum eller här på sidan.
Själv tänker jag även att följande saker skulle kunna automatiseras;
* Automatisk vikariehantering skulle ta bort ett stressmoment från administrationen. Borde inte heller vara särskilt svårt att få ihop.
* En grundbudget borde likt schemaläggning, kunna göras automatiskt.
* Ansikts- / eller annan biometrisk avkänning och rapportering i närvarosystem, även om det är juridiskt klurigt.

Dela den här artikeln
Följ:
Fixar och trixar med tekniska lösningar och mycket mer. Ser till att användarna förstår systemen och att systemen förstår användarna. Har mina rötter i musiken och kombinerar konstnärlighet med teknik.